Vad är neuropsykologi?

Neuropsykologi är studiet av relationen mellan hjärnan och beteende – hur olika hjärnstrukturer och processer påverkar våra kognitiva funktioner, känslor och handlingar.[1] Klinisk neuropsykologi tillämpar denna kunskap för att utreda, diagnosticera och rehabilitera personer med hjärnskador eller kognitiva svårigheter.

Till skillnad från biologisk psykologi, som är mer grundforskningsinriktad, är neuropsykologi ofta tillämpat kliniskt arbete. Neuropsykologen använder standardiserade test för att mäta specifika kognitiva funktioner och drar slutsatser om hjärnfunktion baserat på testprestationer.[2]

Neuropsykologens roll

Neuropsykologer arbetar med att kartlägga kognitiva styrkor och svagheter – vad fungerar bra och vad behöver stöd? Detta hjälper till vid diagnos, behandlingsplanering och rehabilitering.

Kognitiva funktioner som utreds

En neuropsykologisk utredning mäter flera olika kognitiva domäner:[3]

🎯

Uppmärksamhet

Förmågan att fokusera, bibehålla fokus över tid (vigilans), dela uppmärksamhet mellan uppgifter och skifta fokus. Central vid ADHD-utredning. Se även kognitiv psykologi.

🧠

Exekutiva funktioner

Hjärnans "direktörsfunktioner" – planering, organisering, impulskontroll, flexibilitet, beslutsfattande, problemlösning. Lokaliserade främst i prefrontala cortex. Påverkas vid ADHD, frontallobsskador, demens.

📚

Minne

Korttidsminne/arbetsminne, inlärning av ny information, långtidsminne (episodiskt och semantiskt). Hippocampus är central för minnesbildning. Se minne & inlärning.

💬

Språk

Språkförståelse, ordmobilisering, namngivning, läsning, skrivning. Skador i vänster hjärnhalva kan ge afasi (språkstörning).

🧩

Visuospatiala funktioner

Rumslig uppfattning, konstruktionsförmåga, igenkänning av objekt och ansikten. Höger hjärnhalva är ofta dominerande för dessa funktioner.

⏱️

Bearbetningshastighet

Hur snabbt hjärnan processar information. Minskar ofta vid hjärnskador, åldring och neurodegenerativa sjukdomar.

Neuropsykologisk utredning

En neuropsykologisk utredning är en systematisk bedömning av kognitiva funktioner genom standardiserade test:[4]

Vad ingår?

  • Anamnes: Ingående intervju om bakgrund, symtom, utveckling, sjukdomshistoria
  • Testbatteri: Standardiserade test för olika kognitiva domäner (ofta 3-6 timmar totalt)
  • Beteendeobservation: Hur personen hanterar testsituationen
  • Frågeformulär: Ofta till både patient och närstående
  • Resultatanalys: Jämförelse med normdata, mönsteranalys
  • Återkoppling: Muntlig och skriftlig sammanfattning, rekommendationer

Vanliga testinstrument

  • WAIS (Wechsler Adult Intelligence Scale): Bred kognitiv bedömning
  • D-KEFS: Exekutiva funktioner
  • RAVLT / CVLT: Verbal inlärning och minne
  • Rey Complex Figure: Visuospatialt minne och konstruktion
  • Trail Making Test: Uppmärksamhet, flexibilitet
  • Stroop Test: Impulskontroll, uppmärksamhet

Utredning vs. diagnos

Neuropsykologiska test mäter kognitiv funktion, inte diagnos direkt. Resultaten tolkas tillsammans med anamnes, ändra medicinska undersökningar och funktionsbeskrivning för att bidra till diagnostik av t.ex. ADHD, autism eller demens.

Tillstånd som utreds neuropsykologiskt

  • Neuropsykiatriska tillstånd

    ADHD, ADD, autism, Tourette. Neuropsykologisk utredning är ofta del av diagnostiken, särskilt vid komplex bild.

  • Demenssjukdomar

    Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, frontotemporal demens. Tidig upptäckt, differentialdiagnostik och uppföljning av sjukdomsförlopp.[5]

  • Förvärvade hjärnskador

    Stroke, traumatisk hjärnskada (TBI), hjärntumör, anoxisk hjärnskada. Kartlägger funktionsnedsättning och rehabiliteringsbehov.

  • Neurologiska sjukdomar

    Multipel skleros (MS), Parkinsons sjukdom, epilepsi. Kognitiv påverkan är vanlig och påverkar livskvalitet.

  • Psykiska tillstånd med kognitiv påverkan

    Svår depression, utmattningssyndrom, schizofreni kan ge kognitiva svårigheter som utreds neuropsykologiskt.

Kognitiv rehabilitering

Efter hjärnskador eller vid kognitiva svårigheter kan kognitiv rehabilitering hjälpa. Det finns två huvudsakliga strategier:[6]

Restitution (återställande)

Träning för att återställa eller förbättra den skadade funktionen. Hjärnans plasticitet gör att nya kopplingar kan bildas. Mest effektivt tidigt efter skada, men viss effekt finns även senare.

Kompensation

Lära sig strategier för att kompensera för svårigheter:

  • Externa hjälpmedel: Kalender, påminnelser, checklistor, appar
  • Interna strategier: Minnesknep, strukturerad problemlösning
  • Miljöanpassning: Reducera distraktioner, tydlig struktur

Metakognitiv träning

Öka medvetenheten om egna kognitiva funktioner och begränsningar – att veta när man behöver använda strategier.

Hjärnans plasticitet

Hjärnan kan förändras och anpassa sig även i vuxen ålder. Rehabilitering kan hjälpa hjärnan att omorganisera sig, skapa nya kopplingar och optimera bevarad funktion. Se mer i biologisk psykologi.

Kognitiva svårigheter i vardagen

Oavsett orsak kan kognitiva svårigheter påverka vardagen. Här är praktiska strategier:

Vid koncentrationssvårigheter

  • Arbeta i kortare intervall med pauser (se återhämtning)
  • Minimera distraktioner – tyst miljö, stäng av notiser
  • Gör en sak i taget
  • Ta anteckningar

Vid minnessvårigheter

  • Skriv ner viktiga saker direkt
  • Använd kalender och påminnelser
  • Ha fasta platser för nycklar, plånbok etc.
  • Repetera ny information, helst aktivt

Vid exekutiva svårigheter

  • Bryt ner uppgifter i små steg
  • Använd checklistor
  • Planera kvällen innan
  • Be om hjälp med att komma igång

Se även prokrastinering och vanebildning för mer praktiska strategier.

Hitta neuropsykologisk hjälp

Neuropsykologiska utredningar görs av legitimerade psykologer med specialistkompetens i neuropsykologi.

Var finns neuropsykologer?

  • Neuropsykiatriska mottagningar (NPF-utredningar)
  • Minnesmottagningar (demensutredning)
  • Rehabiliteringsmedicin (efter hjärnskada)
  • Privatpraktiserande neuropsykologer

Remiss eller egenremiss?

Inom landstinget krävs ofta remiss från läkare. Privat kan du ofta söka direkt, men utredningen bekostas sällan av försäkring utan remiss.

Behöver du utredning eller stöd?

Vi kan hjälpa dig hitta rätt vårdgivare och förstå vad en neuropsykologisk utredning innebär.

Boka ett samtal
Faktagranskat av
Fil. mag. i psykologi
Senast granskat: april 2026

Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.

Referenser

  1. Lezak, M. D., Howieson, D. B., Bigler, E. D., & Tranel, D. (2012). Neuropsychological Assessment (5th ed.). Oxford University Press.
  2. Kolb, B., & Whishaw, I. Q. (2015). Fundamentals of Human Neuropsychology (7th ed.). Worth Publishers.
  3. Harvey, P. D. (2012). Clinical applications of neuropsychological assessment. Dialogues in Clinical Neuroscience, 14(1), 91-99.
  4. Strauss, E., Sherman, E. M., & Spreen, O. (2006). A Compendium of Neuropsychological Tests (3rd ed.). Oxford University Press.
  5. Weintraub, S., et al. (2012). Version 3 of the Alzheimer Disease Centers' Neuropsychological Test Battery in the Uniform Data Set (UDS). Alzheimer Disease & Associated Disorders, 32(1), 10-17.
  6. Wilson, B. A., et al. (2017). Neuropsychological Rehabilitation: The International Handbook. Routledge.