Kognitiva konsekvenser vid TBI
- Nedsatt bearbetningshastighet (mycket vanligt)
- Uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter
- Minnessvårigheter, särskilt för nyinlärning
- Exekutiva svårigheter
- Mental trötthet (fatigue)
- Irritabilitet och emotionell labilitet
Specifika neuropsykologiska syndrom
Afasi
Språkstörning efter hjärnskada. Kan påverka tal, förståelse, läsning och skrivning. Olika typer beroende på skadans lokalisation.
Neglekt
Omedvetenhet om ena sidan av rummet/kroppen, vanligen vänster sida efter högersidig skada. Svårt att upptäcka själv.
Apraxi
Svårighet att utföra viljemässiga rörelser trots bevarad motorik. Kan inte visa hur man kammar sig på uppmaning.
Agnosi
Oförmåga att känna igen objekt eller ansikten trots intakt syn. Prosopagnosi = ansiktsblindhet.
Dysexekutivt syndrom
Svårigheter med planering, initiering, flexibilitet och impulskontroll. Ofta vid frontala skador.
Psykiska konsekvenser
Hjärnskador påverkar inte bara kognition utan även känslor och beteende:
- Depression: Mycket vanligt efter stroke och TBI
- ångest: Oro för framtiden, rädsla för ny stroke
- Emotionell labilitet: Gråter eller skrattar lättare än förut
- Irritabilitet: Lägre tröskel för frustration
- Apati: Brist på initiativ och motivation
- Personlighetsförändringar: Särskilt vid frontala skador
Bristande insikt (anosognosi)
Vissa hjärnskador ger nedsatt förmåga att inse sina egna svårigheter. Personen kan förneka problem som är uppenbara för omgivningen. Detta är neurologiskt betingat, inte psykologiskt förnekande.
Neuropsykologisk bedömning
Efter hjärnskada är neuropsykologisk utredning viktig för att:
- Kartlägga kognitiva styrkor och svagheter
- Planera rehabilitering
- Bedöma arbetsförmåga och körlämplighet
- Följa återhämtning över tid
- Informera patient och närstående
Se neuropsykologisk utredning för mer om testprocessen.
Rehabilitering
Hjärnans plasticitet möjliggör viss återhämtning, särskilt under det första året. Rehabilitering omfattar:
- Fysioterapi: Motorisk träning
- Arbetsterapi: Vardagsaktiviteter och hjälpmedel
- Logoped: Tal- och språkträning
- Neuropsykolog: Kognitiv träning och strategier
- Kurator: Psykosocialt stöd
Läs mer i kognitiv rehabilitering.
Återhämtning och prognos
Återhämtningen är individuell och beror på:
- Skadans omfattning och lokalisation
- Ålder vid skadan
- Kognitiv nivå före skadan
- Tillgång till rehabilitering
- Socialt stöd
- Motivation och engagemang
Snabbast återhämtning sker de första 6-12 månaderna, men förbättring kan fortsätta i flera år, särskilt med aktiv träning och anpassning.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Lezak, M. D., Howieson, D. B., Bigler, E. D., & Tranel, D. (2012). Neuropsychological Assessment (5th ed.). Oxford University Press.
- Hackett, M. L., Yapa, C., Parag, V., & Anderson, C. S. (2005). Frequency of depression after stroke: A systematic review of observational studies. Stroke, 36(6), 1330-1340.
- Rabinowitz, A. R., & Levin, H. S. (2014). Cognitive sequelae of traumatic brain injury. Psychiatric Clinics of North America, 37(1), 1-11.
- Prigatano, G. P. (2005). Disturbances of self-awareness and rehabilitation of patients with traumatic brain injury. Professional Psychology: Research and Practice, 36(4), 339-346.
- Wilson, B. A., Gracey, F., Evans, J. J., & Bateman, A. (2009). Neuropsychological Rehabilitation: Theory, Models, Therapy and Outcome. Cambridge University Press.
- Cicerone, K. D., et al. (2011). Evidence-based cognitive rehabilitation: Updated review of the literature from 2003 through 2008. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 92(4), 519-530.