Vad täcker intervjun?
- Aktuella problem: Vad har fört klienten hit?
- Symtom: Vilka symtom finns, hur länge, hur svåra?
- Livshistoria: Uppväxt, utbildning, arbete, relationer
- Psykiatrisk anamnes: Tidigare episoder, behandling, sjukhusvård
- Familjeanamnes: Psykisk ohälsa i familjen
- Substansbruk: Alkohol, droger, läkemedel
- Riskbedömning: Suicidtankar, självskada, våld
- Mental status: Observation under intervjun
Mental Status Examination (MSE)
MSE är en systematisk observation av klientens psykiska tillstånd under mötet. Den täcker:
- Utseende: Kläder, hygien, kroppshållning
- Beteende: Motorik, ögonkontakt, agitation
- Tal: Hastighet, volym, mängd, koherens
- Sinnesstämning: Klientens beskrivning av humör
- Affekt: Observerad emotionell respons
- Tankeprocess: Logisk? Associationsstörning?
- Tankeinnehåll: Vanföreställningar, tvångstankar, suicidtankar
- Perception: Hallucinationer?
- Kognition: Orientering, minne, koncentration
- Insikt: Förstår klienten att något är fel?
- Omdöme: Förmåga att fatta rimliga beslut
Psykologiska tester
Psykologiska tester är standardiserade mätinstrument. De delas ofta in i kategorier:
Begåvningstester
- WAIS-IV: Wechsler Adult Intelligence Scale – det mest använda IQ-testet för vuxna
- WISC-V: För barn och ungdomar
- Mäter verbal förståelse, perceptuellt resonemang, arbetsminne, processhastighet
Personlighetstester
Objektiva tester (självskattning)
Standardiserade formulär med fasta svarsalternativ.
MMPI-3: Minnesota Multiphasic Personality Inventory – brett personlighets- och psykopatologitest.
NEO-PI-3: Mäter Big Five-personlighet.
Projektiva tester
Tvetydiga stimuli som klienten tolkar.
Rorschach: Bläckplumpar – vad ser du?
TAT: Thematic Apperception Test – berätta en historia om bilden.
Projektiva tester är kontroversiella – psykometriska egenskaper ifrågasätts.
Symtomspecifika skalor
- BDI-II: Beck Depression Inventory – depression
- BAI: Beck Anxiety Inventory – ångest
- PHQ-9: Patient Health Questionnaire – depression (screening)
- GAD-7: Generalized Anxiety Disorder scale
- PCL-5: PTSD Checklist
- AUDIT: Alkoholbruk
Neuropsykologiska tester
- Trail Making Test: Uppmärksamhet och flexibilitet
- Wisconsin Card Sorting: Exekutiva funktioner
- Rey Complex Figure: Visuospatialt minne
- Stroop Test: Inhibering
Testegenskaper
För att ett test ska vara användbart krävs goda psykometriska egenskaper:
- Reliabilitet: Ger testet samma resultat vid upprepning? (test-retest, intern konsistens)
- Validitet: Mäter testet det det påstår sig mäta?
- Normering: Finns referensvärden att jämföra med?
- Standardisering: Administreras och poängsätts testet på samma sätt?
Kulturell validitet
Många tester är utvecklade i USA och översatta till svenska. Normer och kulturell relevans kan variera. Resultaten bör tolkas i kulturell kontext.
Observation
Beteendeobservation kan ske i olika kontexter:
- Naturalistisk: Observation i vardagsmiljö (hem, skola)
- Klinisk: Observation under bedömningen
- Strukturerad: Specifika beteenden kodas enligt protokoll
Observation är särskilt viktigt vid utredning av barn och vid diskrepans mellan självrapport och klinisk bild.
Självskattningsformulär
Klienten fyller själv i frågeformulär. Fördelar:
- Effektivt – sparar klinisk tid
- Standardiserat – möjliggör jämförelser
- Fångar subjektiv upplevelse
Begränsningar:
- Beroende av läsförståelse och introspektion
- Svarstendens (social önskvärdhet, ja-sägande)
- Kan medvetet förvrängas (simulering/dissimulering)
Kollatoral information
Information från andra källor än klienten:
- Anhörigintervju: Partners, föräldrars, barns perspektiv
- Skolrapporter: Vid barnbedömning
- Journaler: Tidigare vårdkontakter
- Arbetsgivare: Funktionsnivå (med samtycke)
Kollatoral information är särskilt viktig när klienten har begränsad insikt eller vid forensisk bedömning.
Integration och rapportering
Efter datainsamling integreras informationen i en bedömning:
- Sammanställ fynd från olika källor
- Identifiera mönster och diskrepanser
- Formulera hypoteser och differentialdiagnoser
- Väg samman till slutsatser
- Skriv rapport med rekommendationer
Psykologutlåtande
Ett psykologutlåtande innehåller typiskt:
- Frågeställning/remiss
- Metoder som använts
- Bakgrund och anamnes
- Testresultat
- Kliniska observationer
- Sammanfattning och slutsatser
- Rekommendationer
Etiska överväganden
- Informerat samtycke: Klienten ska förstå syftet och användningen
- Sekretess: Vem får ta del av resultaten?
- Kompetens: Bara använda tester man är utbildad i
- Kulturell kompetens: Anpassa tolkning till klientens bakgrund
- Feedback: Klienten har rätt att förstå sina resultat
- Begränsningar: Vara tydlig med vad bedömningen kan och inte kan säga
Testsäkerhet
Psykologiska tester ska inte spridas till allmänheten. Om testinnehåll blir känt minskar validiteten.
Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.
Vetenskapliga referenser
- Groth-Marnat, G., & Wright, A. J. (2016). Handbook of Psychological Assessment (6th ed.). John Wiley & Sons.
- Meyer, G. J., et al. (2001). Psychological testing and psychological assessment: A review of evidence and issues. American Psychologist, 56(2), 128-165.
- Wechsler, D. (2008). Wechsler Adult Intelligence Scale (4th ed.). Pearson.
- Ben-Porath, Y. S., & Tellegen, A. (2020). MMPI-3: Minnesota Multiphasic Personality Inventory-3. University of Minnesota Press.
- Hunsley, J., & Mash, E. J. (2018). A Guide to Assessments That Work (2nd ed.). Oxford University Press.