Vad täcker intervjun?

En fullständig klinisk intervju täcker vanligtvis:

1. Aktuella besvär

  • Vad för dig hit idag?
  • Hur yttrar sig problemet? (tankar, känslor, beteenden, kropp)
  • Hur länge har det pågått?
  • Hur ofta? Hur svårt?
  • Vad utlöste det? Vad förvärrar/lindrar?
  • Hur påverkar det vardagen?

2. Anamnes (historia)

  • Tidigare psykisk ohälsa: Episoder, behandlingar, inläggningar
  • Somatisk hälsa: Sjukdomar, mediciner, skalltrauma
  • Substansbruk: Alkohol, droger, läkemedel
  • Uppväxt: Familj, anknytning, trauma, skolgång
  • Utbildning/arbete: Funktion, problem
  • Relationer: Partner, familj, socialt nätverk
  • Familjeanamnes: Psykisk ohälsa i familjen

3. Riskbedömning

  • Suicidtankar? Planer? Tidigare försök?
  • Självskadebeteende?
  • Våldsrisk mot andra?
  • Allvarlig försummelse av sig själv?

Suicidriskbedömning

Att fråga om suicidtankar väcker inte tankar – tvärtom visar forskning att det kan vara befriande att prata om. Psykologer är utbildade att bedöma och hantera suicidrisk.

Mental Status Examination (MSE)

Under intervjun observerar psykologen klientens psykiska status – en "psykiatrisk statusundersökning":

1

Yttre

Klädsel, hygien, kroppshållning, ögonkontakt, ålder vs utseende.

2

Beteende

Motorik, agitation, retardation, stereotypier, tics.

3

Tal

Hastighet, volym, mängd, sammanhang, spontanitet.

4

Stämningsläge

Hur beskriver klienten sitt humör? (subjektivt)

5

Affekt

Observerad känsla: djup, spännvidd, kongruens med innehåll.

6

Tankeform

Logik, associationer, tankeflykt, tankeblockering.

7

Tankeinnehåll

Vanföreställningar, tvångstankar, suicidtankar, fobier.

8

Perception

Hallucinationer (hörsel, syn, etc.), illusion, depersonalisation.

9

Kognition

Orientering, uppmärksamhet, minne, koncentration.

10

Insikt & omdöme

Förstår klienten att något är fel? Rimliga beslut?

Intervjuteknik

Skickliga intervjuare behärskar olika tekniker:

  • Öppna frågor: "Berätta mer om det" – ger rik information
  • Slutna frågor: "Har du svårt att sova?" – specificerar
  • Reflektioner: Spegla tillbaka vad klienten säger
  • Summeringar: Sammanfatta för att bekräfta förståelse
  • Tystnad: Ge utrymme att tänka och formulera sig
  • Sokratiska frågor: Utforskande, ej ledande
  • Validering: Bekräfta att upplevelsen är begriplig

Balansera struktur och relation

En utmaning är att samla nödvändig information utan att intervjun blir ett förhör. Den skickliga intervjuaren:

  • Börjar öppet, smalnar av successivt
  • Förklarar syftet med frågor
  • Anpassar tempo efter klienten
  • Visar empati och respekt genomgående
  • Lyssnar mer än pratar

Strukturerade diagnostiska intervjuer

För forskningsändamål eller när hög precision behövs finns strukturerade instrument:

  • SCID-5: Structured Clinical Interview for DSM-5
  • MINI: Mini International Neuropsychiatric Interview
  • ADIS: Anxiety Disorder Interview Schedule
  • K-SADS: Kiddie Schedule for Affective Disorders (barn)

Dessa har standardiserade frågor, algoritmer för diagnos och ger hög interbedömarreliabilitet.

Utmaningar i intervjun

  • ångest: Klienten är nervös, har svårt att formulera sig
  • Misstro: Klienten litar inte på systemet
  • Minimering: Tonar ner symtom (vanligt vid substansmissbruk)
  • Simulering: överdriver för sekundär vinst
  • Dissimulering: Döljer symtom (t.ex. vid tvångsvård)
  • Psykos: Desorganiserat tänkande, svårt att följa
  • Språk/kultur: Tolkbehov, kulturella uttryckssätt
  • Barn: Kräver anpassade metoder, föräldrainfo

Kulturell kompetens

Symtom uttrycks olika i olika kulturer. Det som är "normalt" varierar. Psykologen behöver kulturell ödmjukhet och, vid behov, kulturtolk.

Efter intervjun

Informationen från intervjun integreras med andra källor:

  • Psykologiska test
  • Självskattningsformulär
  • Journaler från tidigare vård
  • Kollatoral information (anhöriga, med samtycke)

Allt sammanställs i en fallkonceptualisering och dokumenteras i journal.

Faktagranskat av
Fil. mag. i psykologi
Senast granskat: april 2026

Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.

Vetenskapliga referenser

  1. Sommers-Flanagan, J., & Sommers-Flanagan, R. (2017). Clinical Interviewing (6th ed.). Wiley.
  2. First, M. B., Williams, J. B. W., Karg, R. S., & Spitzer, R. L. (2016). Structured Clinical Interview for DSM-5 Disorders (SCID-5-CV). American Psychiatric Association.
  3. Shea, S. C. (2017). Psychiatric Interviewing: The Art of Understanding (3rd ed.). Elsevier.
  4. Morrison, J. (2014). The First Interview (4th ed.). Guilford Press.
  5. Othmer, E., & Othmer, S. C. (2002). The Clinical Interview Using DSM-IV-TR. American Psychiatric Publishing.