⚠ Observera: Informationen pa denna sida ar endast avsedd for utbildning och ersatter inte professionell medicinsk bedomning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vardpersonal kan stalla diagnoser. Kontakta din vardcentral eller ring 1177 for radgivning.

Bipolar sjukdom i korthet

  • Prevalens: Ca 1-2% av befolkningen
  • Debutålder: Vanligast 15-25 ars alder[2]
  • Genetik: Stark ärftlig komponent[3]
  • Behandling: Stamningsstabiliserare + psykoterapi[4]

Vad Är bipolar sjukdom?

Bipolar sjukdom (tidigare manodepressiv sjukdom) Är ett tillstand dÄr stamningslaget pendlar mellan tva poler: perioder av förhöjt/uppvarvat lage (mani/hypomani) och perioder av depression.[1]

Mellan episoderna kan personen ma helt normalt. Det Är inte samma sak som "humorsvangningår" - det handlar om distinkta episoder som varar dagår till veckor.[5] Att lära känna sina emotioner kan vara till hjälp.

"Bipolar sjukdom Är inte en karaktarsbrist. Det Är en hjarnsjukdom som kan behandlas."

Inte samma som...

  • Vanliga humorsvangningår: Bipolara episoder Är lÄngre och mer intensiva[5]
  • Borderline: Vid borderline vaxlar stamningen snabbare, ofta som reaktion på handelser[6]
  • "Enpolig" depression: Vid bipolar finns ocksa maniska/hypomana episoder

Symtom

Mani / Hypomani
  • Forhojt, euforiskt eller irritabelt stamningslage[7]
  • Minskat somnbehov (kanner sig utvilad efter 3 timmars somn)
  • Pratsjuk, tankarna rusar
  • Ökat självfortroende/grandiositet
  • Ökad aktivitetsniva
  • Impulsivitet (shoppar, hasardspel, riskbeteenden)
  • Daligt omdome
Depression
  • Nedstamdhet, hopploshet
  • Forlorat intresse för aktiviteter
  • Energiloshet, trotthet
  • Somnproblem (för mycket/lite)
  • Koncentrationssvarigheter
  • Skuldkänslor, vardeloshet
  • Tankar på doden eller självmord

Mani vs hypomani

Mani Är allvarlig - påverkar funktion kraftigt, kan inkludera psykotiska symtom, och kräver ofta inlaggning.[7] Hypomani Är lindrigare - personen fungerar (ibland till och med bättre an vanligt), men symtomen Är markbara för omgivningen.[8]

Varning: Mani kan kännas bra

En av utmaningarna med bipolar sjukdom Är att mani/hypomani ofta upplevs positivt - du har energi, självfortroende, kreativitet. Det kan gÖra att du inte vill behandla det eller inte ser det som ett problem - forran konsekvenserna kommer.[9]

Typer av bipolar sjukdom

Bipolar typ I

Minst en manisk episod (kan vara svar, med psykotiska inslag). Depressiva episoder Är vanliga men inte nödvÄndiga för diagnos.[7]

Bipolar typ II

Minst en hypoman episod och minst en depressiv episod. Aldrig fullskalig mani. Ofta lÄngre och djupare depressioner an typ I.[8]

Cyklotymi

Kroniska, mildare svangningår mellan latt hypomani och latt depression. Aldrig fullskaliga episoder.[10]

Snabb cykling (rapid cycling)

Fyra eller fler episoder per Är. Svarare att behandla och stabilisera.[11]

Behandling

Bipolar sjukdom Är en kronisk sjukdom som kräver langsiktig behandling.[4] Med ratt behandling kan de flesta leva stabila, fullvardiga liv.

Grundbehandling

Stamningsstabiliserare

Litium Är förstahandsvalet - forebygger både mani och depression, minskar suicidrisk.[12] Andra alternativ: valproat, lamotrigin, karbamazepin.

Antipsykotiska läkemedel

Atypiska antipsykotika (quetiapin, olanzapin, aripiprazol) anvands vid akut mani och som stamningsstabiliserare.[13]

Antidepressiva

Anvands forsiktigt vid bipolar depression - risk att trigga mani. Kombineras alltid med stamningsstabiliserare.[14]

Psykoedukation

Kunskap om sjukdomen, tidiga varningssignaler, triggers och hanteringsstrategier. Avgörande för langsiktig stabilitet.[15] Rutiner och vanor är centrala.

Psykoterapi

KBT, IPT (interpersonell terapi) och IPSRT (social rytm-terapi) har visat effekt som tillagg till läkemedel.[16]

Livsstilsfaktorer

Regelbunden somn, undvika alkohol/droger, struktur i vardagen, stresshantering - alla viktiga för stabilitet.

Varning: Sluta inte medicinen

En av de största riskerna vid bipolar sjukdom Är att sluta med medicinen när man mar bra. "Jag behöver det inte lÄngre" Är en vanlig tanke - men aterfallsrisken Är hog.[17] Diskutera alltid förändringår med din läkare. Läs mer om känsloreglering.

Vad mer kan det vara?

Bipolär sjukdom kan förväxlas med andra tillstånd. Korrekt diagnos är avgörande för behandlingen.

Psykisk

Depression

De depressiva faserna kan misstas för uniiolär depression, särskilt om mani/hypomani missas.

 Psykisk

ADHD

Impulsivitet och rastlöshet vid hypomani kan likna ADHD-symtom.

 Psykisk

Borderline

Känslomässig instabilitet finns vid båda tillstånd men följer olika mönster.

 Psykisk

Cyklotymi

Mildare variant av bipolär sjukdom med mindre uttalade svängningar.
Somatisk

Hypertyreos

Sköldkörtelöverfunktion kan ge symtom som liknar mani.

Somatisk

Läkemedelsbiverkning

Vissa läkemedel (t.ex. kortison, antidepressiva) kan utlösa maniliknande symtom.

Viktigt: Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnos. Om du känner igen dig i flera tillstånd, sök professionell hjälp för en ordentlig utredning.

Faktagranskat av
Mikael Glännström
Fil. mag. i psykologi
Senast granskat: april 2026

Observera: Informationen på denna sida är endast avsedd för utbildning och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Endast legitimerad vårdpersonal kan ställa diagnoser. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning.

Vetenskapliga referenser

  1. Merikangas, K. R., et al. (2011). Prevalence and correlates of bipolar spectrum disorder in the World Mental Health Survey Initiative. Archives of General Psychiatry, 68(3), 241-251.
  2. Baldessarini, R. J., et al. (2010). Age at onset versus family history and clinical outcomes in bipolar disorder. Psychological Medicine, 42(12), 2511-2520.
  3. McGuffin, P., et al. (2003). The heritability of bipolar affective disorder and the genetic relationship to unipolar depression. Archives of General Psychiatry, 60(5), 497-502.
  4. Goodwin, G. M., et al. (2016). Evidence-based guidelines för treating bipolar disorder: Revised third edition. Journal of Psychopharmacology, 30(6), 495-553.
  5. American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed.). Arlington, VA: American Psychiatric Publishing.
  6. Paris, J., et al. (2007). Differential diagnosis of bipolar disorder and borderline personality disorder. Journal of Psychiatric Practice, 13(4), 233-237.
  7. Yatham, L. N., et al. (2018). Canadian Network för Mood and Anxiety Treatments (CANMAT) guidelines för bipolar disorder. Bipolar Disorders, 20(2), 97-170.
  8. Vieta, E., et al. (2018). Bipolar disorders. Nature Reviews Disease Primers, 4, 18008.
  9. Jamison, K. R. (1995). An Unquiet Mind: A Memoir of Moods and Madness. New York: Vintage Books.
  10. Van Meter, A. R., et al. (2012). Cyclothymic disorder: A critical review. Clinical Psychology Review, 32(4), 229-243.
  11. Carvalho, A. F., et al. (2014). Rapid cycling in bipolar disorder: A systematic review. Journal of Clinical Psychiatry, 75(6), e578-e586.
  12. Cipriani, A., et al. (2013). Lithium in the prevention of suicide in mood disorders. British Journal of Psychiatry, 203(5), 317-319.
  13. Cipriani, A., et al. (2011). Comparative efficacy of antipsychotics in bipolar disorder. Lancet, 378(9799), 1306-1315.
  14. Pacchiarotti, I., et al. (2013). The ISBD Task Force report on antidepressant use in bipolar disorders. American Journal of Psychiatry, 170(11), 1249-1262.
  15. Colom, F., et al. (2003). A randomized trial on the efficacy of group psychoeducation in bipolar disorder. Archives of General Psychiatry, 60(4), 402-407.
  16. Miklowitz, D. J., et al. (2007). Psychosocial treatments för bipolar depression: A systematic review. Archives of General Psychiatry, 64(4), 419-426.
  17. Sajatovic, M., et al. (2006). Treatment adherence in bipolar disorder. Psychiatric Services, 57(5), 668-674.

Relaterade ämnen

Diagnos

Depression

Den depressiva fasen av bipolar sjukdom.

 sjalvhjalp

Somn

Avgörande för stabilitet vid bipolar.

 sjalvhjalp

Stresshantering

Stress kan trigga episoder.